...och det känns faktiskt bra. Hoppas förra årets ångest är över och att den håller sig på avstånd nu. Vill så gärna lägga allt trist bakom mig nu och va lycklig. Gärna ännu lyckligare... ;)
Kan egentligen kortas ner till ett par meningar... Första julen "ensam"... Hur fixar jag detta? Hur ger jag min son en jul där han gläds åt de han har nära, mer än att sakna den viktiga personen i hans liv som inte skulle vara med?
Lugnet råder ute på ön... Luciakonsert på TV, en stor kopp kaffe och mörkt ute. Snart kommer yrvädret ett par timmar eftersom Pappa N måste jobba. Nää, en kopp kaffe till! :)
Nån mer än jag som märkt att det blåst otroligt mycket den sista tiden!?! Igår ringde till och med chefen och sa att vi inte skulle gå ut för serviceförvaltningen kunde inte garantera säkerheten på gårdarna. Bra att de agerar före nåt händer, enligt mig.
Men vi visste att vi levde efter en hel dag inomhus...!!! Mycket julpyssel och genrep inför Lucia blev det. Ikväll kör vi, då är det luciatåg på mitt jobb. Och igår morse var det på Lucas förskola. Jag var sådär fånigt stolt så huden knottrade sig! Han både stod kvar i tåget och sjöng nästan hela tiden och inte på det där lite nervöst och flamsiga sättet som det lätt kan bli...
När det gäller att komma i julstämning har jag verkligen världens bästa jobb! :)
1 december idag. Uppe syndigt tidigt denna måndag som vanligt men slutar som sagt tidigt med då som belöning... Kvällen kommer gå åt till att inventera läget! Julklappsstatus, beställa biljetter, kort, kanske några julklappar, kolla ekonomin och packa upp. Å så massa julmys med lilla Grodan som jag saknat så i helgen. Första luckan öppnas ju idag och så är det ju första avsnittet av julkalendern på TV! Hoppas den blir lyckad!
Hur ligger ni till inför jul? I "bara njuta" eller "tokstress" stadiet? :)
Bilderna är från julskyltningen på underbart vackra Aker Brygge i Norge. Älskar julskyltning! :)
Ni har väl inte missat att lugna favoriter bara kör julmusik fram till och med juldagen! Härligt, ni kickar vi igång julkänslorna :)
En fantastisk helg med full fart och mysigt sällskap avslutades lugnt och fint i bästa tänkbara sällskap med lite glögg i köket.
Riktiga vänner kommer ihåg... Med dig hade du en liten present... Liten men så oerhört betydelsefull! Efter separationen har jag haft svårt för våra gemensamt ihopsamlade julsaker. Så mycket minnen i dem! Och att det var just precis efter jul jag blev själv...
"Något litet, såg den och tänkte på dig! Nu börjar vi om..." DET ÄR VÄNNER DET!!
Att inte sakna personen i sig utan det liv det innebar... Jag är sedan länge över Lucas pappa och all drama. Har det på många sätt bättre nu, men det jag saknar ibland är tvåsamheten. Att ha någon att bry sig om och som bryr sig tillbaka. Någon att få den där spontana kramen från eller bara småprata lite med när lilleman somnat. Någon att planera livet med... Att klara mig själv har blivit så viktigt för min självkänsla, samtidigt som jag verkligen fått lära mig att be om hjälp. Är så mycket starkare idag än någonsin, men saknar ändå denna NÅGON med jämna mellanrum!!
Hur tänker ni ?
Njuter ni som glad singel, lycklig sambo, eller lever ni i en dröm om nåt annat ?