Ibland snubblar man på så bra saker som sägs på nätet! Vänd på tratten! Sluta titta i det stora hålet, det blir så trångsynt och svårt att leva då! Kika i det lilla hålet så set du världen i ett vidare perspektiv!
Igår hade vi en enhetsdag på jobbet och vi fick en stunds föreläsning i ämnet stress. Som oftast har jag hört det mesta som sades, men man behöver höra mycket igen och ibland är man inte redo att ta in sådant som sägs med en gång.
Det där med att-göra-listor togs upp, och sådana skriver jag ofta och gärna. Men jag kunde nu konstatera att mina listor förut fylldes med massa saker och att jag oftast med ganska låg energi gav mig i kast med det som skulle få mig att verka duktig eller för all del att känna mig duktig.
I dag har jag, på grund av tidsbrist kan hända, prioriteringen att göra andra saker först, nämligen det som jag vet att jag i morgon hade önskat att jag hunnit med att göra idag. Som att göra en matlåda, lägga fram kläder eller städa upp på någon plats som skapar irritation.
Och genast har jag genom att ändra prioriteringen till saker som gynnar mig så konkret, frigjort möjligheten att i vardagen lägga energin på sådant som jag verkligen vill göra fram till dess att fler måsten dyker upp...
Ett inlägg som anspelar mer på fylleri än mening, och kanske är det det som är meningen.
Så trött, så trött efter renoveringsracet funderade jag när jag började sätta upp renoveringsväven... Är det ok att strunta i underarbetet och bara limma på renoveringsväv? Alla skavanker finns kvar men inga syns? De stora knutorna och de djupa hålen är bortslipade, och sedan kan man fuska fram ett perfekt underlag att bygga vidare på. I stället för att bredspackla och slipa i noggranna omgångar.
Går det att jämföra med livet? När kan man fuska på det här sättet och när måste man ta tag i sina problem? Räcker det med att ta hand om de viktigaste jacken och knutorna, sätta på renoveringstapet och klä den i en ny vackert mönstrad tapet? Eller ska man leva med jacken och knutorna och strunta i att leva vackert igen? Eller satsa på att bredspackla det så perfekt, så perfekt innan man vågar tapetsera på nytt..?
Kanske ska man inte fundera så mycket, göra det man kan och fuska på resten så att man kan fortsätta leva. Ja, lite som att använda renoveringstapet..!
Eller nej inte jul än, men det årliga besöket på julmarknaden med syster Maria! Vi bestämde att vi skulle skriva ett varsitt inlägg på tåget hem... Erkänner, gjorde inte jag uppenbarligen ;) Hamnade baklänges och då kan jag inte göra så mycket utan att må illa. Och efter att ha läst ditt utförliga inlägg Maria så nöjer jag mig med att beskriva mina känslor inför helgen...
Jag behöver dig syster, så är det bara. Vi bor långt ifrån varandra, men du finns alltid där på något sätt. Du är trygg och bevisar att allting går... Det kan ta tid och vara jobbigt, men det går! Idag känner jag mig så otroligt mycket starkare än för bara nåt halvår sedan och du är en stor del i det. Dessa små minisemestrar vi lyxar till det med ibland är en boost i energi och kärlek och jag ser redan fram mot nästa... Vad det nu blir!?!
Precis all ledig tid används nu till att göra det möjligt att flytta in i det nyköpta huset i Lannafall innan 1a december.
Det är fredagkväll, jag har tillbringat två lediga dagar här utan själv och i morgon är det jobbhelg för mig.
Jag är rent ut sagt sketslut... Men sittandes på golvet i ett av sovrummen kan jag konstatera att jag är tacksam. Det är sååå roligt att bygga och skapa. Med sådant här trivs jag!
Nyss hemkommen efter en weekend i Stockholm. Energi och kompisboost på hög nivå. Fika pauser, musikalen SPÖK, utgång, dans, film och massor av struntprat och kramar. Precis vad man behöver när höstrusket tränger sig på! :)
Den här smoothien höll mig på benen i slutet av dagens långa mellanpass. Hur mycket jag än haft att göra är jag tacksam att jag prioriterat att hämta in skogens och trädgårdens bär och frukter. Att kunna ta fram styckfrysta blåbär och råsaft från äpple kommer vara guld värt i höst och vinter!
Det finns de som ger och så finns de som tar energi... Denna helg har jag tillbringat i Stockholm med många härliga vänner som verkligen boostat mig med positiv energi! Allt ifrån några stulna minuters småprat mitt i natten, En kopp kaffe på nåt mysigt fik till en riktig långmiddag med trerätters...
Har ni ätit på Vapiano någon gång? Annars kan jag rekommendera det om tillfälle ges! God och prisvärd italiensk mat i mysig miljö och med ett spännande koncept. Vi var där i timmar... Förrätt, varmrätt, efterrätt och mycket småprat fyra tjejer emellan! :)
Bruscetta.
Pasta Pesto.
Tiramisu.
Sedan vidare mot Sky Bar för mer dryck och snack, innan vi drog till den lokala Olearys som avslutning.
Idag blev det Hem å Villa Mässa och Chokladfestival i Älvsjö med pappa! Behöver jag säga mer..? :)
En signerad Leila bok ligger i tryggt förvar här brevid mig när jag nu sitter på tåget hem igen. Lite blandade känslor, men har haft en super helg och om bara ett par veckor är jag tillbaka igen för mer skoj!
"Be så ska du få" är ett sätt att lita på att allt ordnar sig efter hur man fokuserar sina tankar på hur man vill ha det. Man förutsätter liksom att det kommer bli så, varför skulle det inte?
Jag känner att jag just nu är inne i en period att fånga upp leveranserna av vad jag bett om. Jag har fått en trygg, fast heltidstjänst, jag har kommit in på kvartsfartskursen på universitetet, vädret har varit så underbart vackert att resor, mc-turer, promenader och skogsvistelserna blir oförglömliga, jag har samlat på kul hantverksidéer jag börjar veta vad jag kan göra av och som grädde på moset - snart får vi nycklarna till nya huset!
Allt detta är önskat vid olika tider... Och denna höst kommer leveransen! Nu är det bara att börja jonglera med allt tills jag vet hur det blir. Men jag är tacksam! Och rekommenderar "Be så ska du få"-tänket!
Minnen från min barndom... Älskade att hänga i idrottshallen och heja fram lagen som jag kände någon spela i. Främst handboll, men det var inte så noga.
Ett bra ställe att fostras på tycker jag. Sammanhållning, med å motgångar, regler, respekt, och många andra positiva saker följer med en lagsport eller klubbtillhörighet.
I helgen tog jag med Lucas till vår nya fina hall här ute på ön. Det var innebandyturnering och en god väns dotter spelade. Vi hejade, fikade och busade... En härlig Söndag!
Ok, nu har vi haft möjlighet att skriva av oss här ett tag... Det har inte blivit så många vare sig intelligenta eller nojsiga inlägg.
Kul har det varit att formulera sig fritt, att tänka ut vad man skulle vilja dela med sig av för tankar och vad som känns meningsfyllt att berätta. Eller snarare hur man ska berätta det som känns meningsfyllt!
Värre är det med att få tid. Meningsfyllda saker ska ju först och främst upplevas live? Och så ska man komma på hur personlig man ska vara? Vem ska få läsa? Ska man vara personlig och låsa ute, eller skriva mer anonymt och vända sig mot världen?
Vi får fundera vidare. Sen vill Lotta ha ny design och jag vill köpa bort annonserna. Vi får se när vi kommer så långt!